.

Alla drabbas väl någongång av avundsjuka, även jag, såklart. Men när avundsjukan går över till att vara elak och önska personen i fråga allt utom lycka och vålmående, då har det väl ändå gått för långt?

Det här är något som rullar i mitt huvud ofta, varför man håller på så. Det är fel, jag fattar inte poängen med det. Mår man så otroligt dåligt över sig själv och sitt liv, att man inte kan glädjas åt andras framgång och lycka?

Att vara avundsjuk i grunden är det inget fel på. Tex, att man som jag, kan vara avundsjuk på en av mina kompisars häftiga bilar, eller att någon kompis lyckats få till en skitsnygg bild med sin kamera. Än sen då? Jag är glad för deras skull, tycker att det är roligt för dom. Man ska väl inte bli elak bara för att man är avundsjuk? Man ska väl istället glädjas åt att ens vänner, nära och kära, släkt och familj har det bra, och att det går bra för dom? Är man avundsjuk kan man väl lika gärna säga det istället? Det är ingen som dömer en för att man är avundsjuk på någon annan, så länge man inte är elak p.g.a det. För varför ska man bli sur och otrevlig så fort en annan person har något som man inte själv har? Varför ska man försöka efterapa för att kunna bli nöjd?

När avundsjuka tillslut övergår till skitsnack, och folk utsätts för intriger och struntprat som dom inte ens gjort sig förtjänta av, bara för att någon råkar vara avundsjuk på den personen. Jag tycker aldrig att man slipper undan det här skitsnacket som har med avundsjuka att göra, jag tycker att det är oförlåtligt, gör man på det sättet är man inte annat än falsk. Jag förstår inte hur man kan vara så fylld av avund att man sprider ut saker som inte alls är sanna, när man mobbar ut andra p.g.a avundsjuka.
Tar det aldrig slut? Det finns så mycket dåligt som kommer med avundsjuka för vissa personer. Och ännu värre blir det när dom inte ens klarar av att erkänna att allting bottnar i att personen vill ha någon sak mm. som någon annan har. Hur dumt låter det inte?

Sanningen kommer alltid ikapp en. Jag är trött på detta, jag tycker inte att någon förtjänar att trakasseras eller mobbas ut, få falskheter utspridda osv bara för att man äger någonting etc. som den avundsjuka personer inte har.

När sanningen kommer ikapp personen som är avundsjuk och sprider ut lögner försöker de skylla ifrån sig? Varför? Är det bara för att personen är rädd? Hur mycket värre har personen inte gjort det, när den lät avundsjukan ta över handlingarna, istället för att bara stå för att den är helt normalt avundsjuk och gärna också skulle vilja ha den där nya fina saken eller något liknande (inte bara saker som har med avundsjuka att göra såklart, men det är bara ett exempel).

Det är helt otroligt underligt hur vissa personer beter sig endast p.g.a det i många fall vidriga fenomenet avund.